Father to their children
Hur kan man känna sådan avsky för någon man tyckt så mycket om?
Hur kan man bli äcklad av att både se och höra ifrån dem?
Hur kan man önska bort en tid som stundvis fått en att le?
Hur kan man ha sådana ovänliga tankar om en annan varelse man en gång åtrått?
Hur kan man efter så många år och efter flera barn ens tänka något så elakt?
Jag har svårt att förstå, och vette fasen om jag kommer bli så mycket klokare av att spekulera i detta. Tanken brukar lite då och då dyka upp i mitt huvud och jag kan inte låta bli att undra; hur kan man?
Jag brukar säga att jag aldrig ångrar någonting jag gjort, jag har gjort de val jag för stunden trodde var bäst, även om det i slutändan visade sig vara ganska och ibland rejält galet!
Ibland vrider och vänder man på sig för att man gjort så dumma val i livet, önskar sig tillbaka för att få göra nya och förhoppningsvis bättre val. Oftast hjälper det inte, det brukar nog ändå komma till samma slut, brukar jag tänka.
Man ska inte ångra något, utan de erfarenheterna man fått så hade man inte varit där man är idag.