Meningsfullt liv
Under en period har jag gråtit flera gånger per dag. Jag har gråtit för att jag känt mig ensam, ivägen, som en börda, för att jag inte klarar mig själv, att jag inte kan röra mig ur sängen, att jag inte kan göra något, för att det gör ont osv osv. Jag har verkligen tyckt synd om mig själv vissa stunder.
Man lär sig att uppskatta såna enkla saker vi tar för givet i vardagen. Bara att kunna gå på toaletten, hämta hårborsten, ta på sig kläder, borsta tänderna, ta sig ut samt att sitta vid ett matbord är några av de saker jag saknat och längtat efter och stundvis fortfarande gör.
Mina prioriteringar förflyttades drastiskt från att tänka på min nya utbildning till att det är veckans höjdpunkt när jag kan använda toaletten igen!
Jag försöker fylla mina dagar med meningsfullt innehåll trots allt. Bara att träna benet genom att ta mig fram med kryckor, jag har tagit på mig porträttbeställningar, jag försöker också göra saker jag inte tagit mig tid för i vanliga fall. Nu känner jag nästan att jag har för lite tid, kommer jag hinna med allt?
Imorgon ska vi besöka ett slott där de har bevarat möbler och inredning från den tid de bodde där. Är det något jag är intresserad av är det gamla, historiska ting. Det sitter såna häftiga energier i så gamla saker.