En ny resa
Alla vi människor har saker och ting som tynger oss. Det är väldigt individuellt vad vi väljer att må dåligt över, och vad jag mår dåligt över kanske inte du skulle må dåligt över och vice versa.
Inga känslor är fel! Det finns ingen bok som säger vad vi bör känna inför olika sorters situationer. Det är så otroligt mycket och olika vi kan känna, det är viktigt att lyssna till sina känslor. Däremot finns det en riktlinje över hur vi bör agera inför vissa situationer. Även om något känns otroligt mycket så får man inte bete sig hur som helst. Att lära sig att hantera sina känslor är inte detsamma som att trycka undan sina känslor. Att hantera dem är just vad det låter; medan att trycka undan dem är att intala sig att känslorna inte finns eller göra dem oviktiga. Att hantera sina känslor betyder inte att du skall ignorera vad du känner eller låtsas som om det regnar.
Om jag får riktigt ont i själen kanske jag skulle känna att det lätta just där och då om jag ställde mig och skrek, bad karln fara åt helvete etc. Att i denna situation hantera sina känslor är alltså att undvika att ställa sig upp och skrika eller be någon fara åt helvete. Jag tar inte bort känslorna bara för att jag inte agerar ut dem. Mycket viktig skillnad.
Hela tiden växer vi som människor och idag är man klokare än man var igår. När det är kaos inom en är det ibland lätt att man fokuserar på fel saker. Man kan tro att ett nytt jobb hjälper en att må bättre eller om man bara träffade sig en ny man etc. Det fungerar inte så. Visst skulle ett nytt jobb troligtvis kunna innebära många nya härliga och bra känslor samt ett nytt förhållande skulle ge en känsla av "nystart" i livet. Jag tar inte ifrån att det i vissa fall faktiskt skulle underlätta så mycket för dig om du bytte arbete att du skulle ha lättare att hantera vissa svårigheter. Men på återkommande problem i livet är inte ett nytt jobb eller ny man lösningen. Det kan underlätta. Men det är inte lösningen. När man är missnöjd med livet börjar vi söka saker och ting som vi skulle behöva byta ut i tron att det hjälper oss. I själva verket måste man ta reda på vad det är som gör att vissa problem är återkommande. Lösningen kan ju inte vara att du ska byta jobb eller karl varje år för att må bra?!
Jag har insett att jag fokuserat på fel saker. Jag har försökt ändra saker i min nuvarande livssituation i hopp om att det skall lösa mina tidigare problem. Och det fungerar ju inte. Jag kan inte lösa vissa problem som uppstod för många år sedan genom att byta jobb eller karl? Det låter ju rätt sjukt när man säger det rakt ut. Ändå är vi så många som tänker så här. Om jag bara går ner i vikt.. om jag bara hade lite mer pengar... om bara inte min man var så himla arg... om bara inte mitt barn hade kolik... DÅ skulle jag vara gladare/lyckligare/tillfreds med livet.
Jag har nämnt förr att från jag var 15 till ca 22 år skrev jag en självbiografi om mitt liv fram till 2007-2008. Trots att alla dessa blad jag skrivit har försvunnit så hjälpte det mig. Jag fick ur mig det och kunde hela delar ur min barndom.
Nu har jag insett att jag behöver skriva en fortsättning från 2007 fram till för ett år sedan. Jag har inte helat från allt som hänt sedan dess och det är mycket som förföljer mig än idag. Jag mår fortfarande dåligt och har vissa svårigheter som påverkar mig. Hur mycket jag än försöker låtsas att allt är bra och att jag börjat må bättre, så är det en fasad. Jag mår åt helvete dåligt och försöker bara dölja det mer. Jag skyller på nuvarande omständigheter när det egentligen handlar om något ingen i mitt nuvarande liv har med att göra över huvud taget. Pga dessa traumatiska händelser lider jag av PTSD (posttraumatisk stressyndrom) vilket innebär att jag återupplever händelserna på nytt. Jag måste få hjälp att bearbeta gamla händelser som uppenbart påverkat mitt liv så pass att jag än idag äter antidepressiva. Jag vill komma vidare. Och för att börja min resa mot att släppa mina rädslor och svårigheter som grundar sig i gamla traumatiska händelser, så tror jag att skriva är en bra början samt ha fortsatt kontakt med en psykolog. Sedan finns det andra saker jag behöver ta itu med. Men jag tror att skrivandet är en bra början. Jag hoppas det.
Nu börjar en ny resa som bara jag kommer att åka på. Och jag hoppas att jag kommer tillbaka starkare och har lärt mig hantera vissa svårigheter så att jag kan bygga upp en ny mer sund relation till alla mina vänner och familj.
See you in next life ;)