Ett innehållsrikt liv
När jag var yngre var jag alltid omgiven av människor, så ofta jag bara kunde. Och då menar jag 24/7 året om.
När jag sedan träffade en mycket svartsjuk och kontrollerande partner så minskades min umgängeskrets drastiskt. Och jag vande mig vid att endast umgås med honom och hans familj. Det positiva med detta är att idag har jag lärt mig att vara ensam. Jag blir inte lika rastlös när jag inte är omgiven av vänner, även om jag fortfarande föredrar att ha människor omkring mig.
Jag lärde mig helt enkelt att roa mig själv på olika vis, och det är jag otroligt glad över. Jag vet inte om jag hade klarat av att leva mitt liv jag lever idag med den rastlösheten jag hade inom mig då. Jag kan finna det skönt att vara själv och det är nästan så att jag kan bli less om jag har för mycket sällskap under för lång tid. Men allt går givetvis i perioder, ibland sitter jag knappt still fem minuter under en dag och är jätte social medan jag under andra perioder drar mig tillbaka och trivs i min stillsamma ensamhet. (Så ensam man nu kan bli med man och barn)
Men det är ju faktiskt så att det inte är någon annan som ska se till att roa mig resten av livet, det är ju ändå min egen uppgift. Och livet blir faktiskt rätt trist om man inte ens trivs i sitt eget sällskap.
Jag har så himla många hobbies och aktiviteter som endast inkluderar mig själv (och min familj om de vill). Jag försöker fylla mina dagar med saker jag tycker om. Jag har inte tänkt leva hundra år. Jag vill inte kasta bort dagarna.
Det viktiga är inte hur många dagar man lever, det viktiga är hur man fyller dem ❤
Gör det som känns rätt på insidan - inte det som ser bra ut på utsidan.