Vad är lycka?
Lycka är en känsla av varaktigt välbehag.
"Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgångsrikhet då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting någon långvarig effekt på människors lycka. Exempel på några faktorer som har långvarig effekt för hur lyckliga vi känner oss är personlig status och respekt från andra människor samt att ha ett fördelaktigt utseende. Förutom miljöfaktorer så finns det stora individuella genetiska skillnader mellan olika individer som påverkar nivån av lycka. En majoritet av befolkningen anser sig vara lyckliga. Något som kan tyckas lite motsägesefullt är att de flesta även tror sig vara lyckligare än de flesta andra.
Den svenske lyckoforskaren Bengt Brülde utforskar i sin bok "Lyckans och Lidandets Etik" (2009) olika innebörder av lyckobegreppet: Renodlade affektiva teorier om lycka identifierar lycka med en eller flera positiva affekter (känslotillstånd), exempelvis känslor som sinnesro, glädje, njutning, välbehag, etc. Lycka kan också definieras som "positiv affektbalans över tid". Men det finns också kognitiva teorier om lycka, samt hybridteorier som definierar lycka som en kombination av affekter och kognitioner.
En person som befinner sig i negativ affektbalans - till exempel en man som nyligen fått veta att hans älskade katt har blivit överkörd av en bil och dödad - kan ändå sägas vara lycklig om hans egen värdering av det egna livet är positiv. Om han anser att det egna livet är meningsfullt och innehåller saker han värdesätter, exempelvis nära relationer och arbetsglädje, så är han "lycklig" även om han befinner sig i negativ affektbalans. En renodlad kognitiv teori om lycka identifierar lycka endast med dessa tankar om det egna livets värdefullhet, meningsfullhet, etc. En hybridteori om lycka försöker dock inkludera både affekter och kognitioner. Vi kan tänka oss att mannen i exemplet ovan får veta att hans katt inte har blivit överkörd, utan har blivit upphittad och snart ska återlämnas till honom - det där som blivit överkört var bara en sork. Det vore underligt att mena att mannen var lika lycklig både när han trodde att katten vad död och sörjde den, som när han får veta att den lever. I vilken proportion lycka ska anses ha med positiv affektbalans respektive med positiv värdering av det egna livet att göra, är en öppen fråga.
Lycka är ingenting som man finner i pengar, hur man bor eller vilket välstånd man finner sig i. Detta är något man finner i sig själv, genom att vara nöjd över den man är. Deepak Chopra tar ståndpunkt i Buddhas filosofi och menar att den biologiska hjärnans grundinställningar, att se möjligheter istället för nackdelar, är en stor orsak till att vi finner lycka. Han menar också att medition frigör positiva signalsubstanser i vår hjärna och att detta leder till glädje. Den sista vägen till att hitta glädje genom hans teori handlar om ens egna val. Han säger också att detta är saker alla människor kan glädjas åt oavsett var man bor, vart man kommer ifrån eller hur mycket kapital man har. I undersökningar som forskare har gjort menat Chopra att Puerto Rico och Mexico har den lyckligaste befolkningen medan 40 % av USA:s befolkning är mindre lyckliga än i dessa länder. I boken ”Jakten på lycka i öveflödssamhället” skriven av Thomas Eriksen kan man läsa att vi idag lever i ett samhälle av överflöd. Vi har allting vi kan behöva och allt vi begär men trots detta har en mindre livskvalité idag än på 1950-talet. I boken "Lycka" skriven av Dalai Lama kan man också läsa att oavsett om man är religiös eller inte och oberoende av ens personliga förutsättningar, kan hitta lyckan genom att vara nöjd med sig själv och det man presterar. Detta enligt hans teori om hur man finner lycka."
Att skratta:
"Skratt kan utlösas av en mängd olika händelser, vanligen efter att personen blivit exponerad för ett skämt eller någon annan form av humor. Skämt och vitsar bygger vanligen på en dubbelmening där överraskningseffektenorsakar en plötslig insikt som leder till att man skrattar. I slapstick och fars framkallas skrattet av bildliga eller bokstavliga fall.
Skratt kan även uppstå av glädje och positiva besked, lättnad, nervositet eller andra sinnestillstånd. Olämpliga reaktioner såsom att skratta under en begravning kan bero på att ett tabu blir för starkt och att lättare former avtvångstankar gör det svårt att motstå att skratta. Svart humor bygger på sådana olämpliga reaktioner.
Skrattets funktion är oklar. Det kan vara ett sätt att signalera samhörighet inom grupper av individer. En annan teori är att skratt är ett sätt att få bort tidigare uppbyggd spänning."
Källa: wikipedia
Nej, du är alltså inte lycklig för att du skrattar. Du behöver inte må bra i dig själv för att du skrattar åt något som någon gör/säger eller andra yttre omständigheter. Vad är det som gör att människor tror att man är lycklig för att man skrattar? Jag tror att det har att göra med att de är oförmögna att se längre än vad som står framför dem. Om någon skrattar så är de ju uppenbarligen glada och därmed lyckliga, tycks vara deras tänkande. Det finns även många som tycks blanda ihop innebörden av ordet lycka och förmågan att skratta. Det är som att mena att en komiker är superlycklig. (?) Och det tror jag nog, eller åtminstone hoppas, att de flesta besitter ett sådant förstånd att de förstår att humor inte handlar om lycka. Det handlar väl snarare om ditt synsätt på livet - att kunna se det komiska i saker och ting, inte nödvändigtvis att du är lycklig.
I kort sammanfattning så skulle ingen kunna övertyga mig om att någon människa är lycklig bara för att de kan påvisa hur ofta en människa skrattar. En lycklig människa, som framgår av texten ovan, påverkas inte i helhet av yttre omständigheter. Lyckan sitter i dig.